I söndags sprang jag spåret för första gången på ca 4-5 år, det var vekligen en upplevelse då jag väger ca 5 kilo mer nu. Tiden som kanske inte är så jävla viktig blev 12.45 och jag måste väl erkänna att jag gick tre gånger under sträckan. Eftersom det var en väldigt fin dag så var det ju inte bara jag ute i spåret, när hjätat slår 1000 slag i sekunden och hjärnan skriker att man måste stanna så börjar man närma sig gående människor i spåret. Man vill ju självklart inte stanna framför någons ögon och skämma ut sig även fast man känner att lungorna är som en vakumpackat makril. Nä, man springer som aldrig förr och hoppas man kommer runt den där jävla böjen snart så man kan smyg gå en bit. Jag vet att det låter jävligt dumt, men jag tror nog en del känner igen sig ändå. Väl tillbaka vid bilen så blev jag tvungen att sitta enstund då jag kände att jag skulle spy.

Varför i helvete är jag ute och springer helt otränad kanske många undrar. Men då jag spelat fotboll och sportat i övrigt sen jag var fyra år gammal, så är det svårt att bearbeta att man gått upp för många kilo sen man verkligen var fit. Matchvikten då jag spelade fotboll var 75 kilo och nu ligger jag stadigt på 85 kilo. Ja, jag skrev att jag väger 5 kilo för mycket innan här, men jag tycker att runt 80 är en bra vikt för mig nu förtiden. Men man mår jävligt dåligt då kläder börjar sitta som skit på kroppen och den där lilla lönnfeta magen kommer fram.

Då jag som sagt har tre små grabbar på 3,5 och 7 år, ett eget litet företag vid sidan om mitt heltidsjobb och så jobbar frugan heltid också är det väldigt svårt att hitta tid till att hålla kroppen igång. Jo, tid finns men man vill ju sitta still några timmar om dygnet. Är man inte utvilad så blir man en tjurig man och en väldigt grining pappa, och det är ju inte så kul. Fast jag mår ju inte bättre av att känna t-shirten spänna över magen heller.

Så nu har jag bestämt mig för att börja träna några gånger i veckan när jag får tid. Har kört i två veckor nu med att power walka som det heter eller så kör jag en halvtimma påden nyinköpta cross trainern framför bolibompa kl 18, det funkar riktigt bra faktist. Redan efter två veckor känner man sig mycket bättre i kroppen. 

/ 3BarnFar

Hej igen!

Helgen har varit både bra och dålig kan man väl säga. Alla tre små grabbar har skiftat med att ha hög feber. Det började ju redan i slutet av förra veckan då äldsta grabben hade febertoppar på 40 grader. Sen har minsta killen haft hög feber i helgen, och nu har mellan grabben feber och falsk krupphosta. Det kan man väl säga är den dåliga biten på helgen. När två friska små grabbar springer omkring och leker som bara grabbar kan, låter som det är ett helt dagis på plats. Lekarna handlar mest om Star Wars och laser ljud av alla de slag, som man efter några timmar blir rätt trött i huvudet av. Man försöker hela tiden lugna ner dessa två små, då finns en tredje med hög feber som vill ha lugnt omkring sig. Sen älskar ju mellan grabben att reta minstingen genom att ta hans leksaker putta på honom mm, och skriket som kommer ut från minsta grabbens kropp skär genom den tjockaste betongen, och om man inte är van vid barn skulle man nog tro att ungen låg fastklämd under en buss. Men det är ju bara storebror som håller blixten macqeen bilen en decimeter från ansiket på honom.

Det roliga var att jag och min fru fick ledigt några timmar på lördagskvällen och gick på Big Comedy, som var jävligt roligt. Skrattade så tårarna rullade på kinderna. En sån kväll gör vekligen så man kan vara en lugn och bra pappa ett bra tag framöver.

/3BarnsFar